Min måndag började som vilken dag som helst. Upp tjugo i sju och slå på kaffekannan. Måste alltid ha kaffe på morgonen annars vaknar jag inte eller skulle i alla fall vägra kliva upp*) Klockan sju ringer i alla fall vikariebanken, jobb på Ålidhem. Inga problem tänker jag. "Ha, ha in my face".
I alla fall dit hittar jag, varit förr. Men väl där upptäcker jag det är inte samma ställe som jag trodde. Skyndar vidare för att hitta men nej. Mobillen har jag heller så klart inte denna morgon för min sambo fick låna den som väckarklocka för vi hittade inte hans laddare kvällen innan. Trodde så klart inte jag skulle behöva den, allt var ju lugnt. Frågar mig fram om vägen men ingen vet, bara tror och det blir hit och dit. Varvet runt Ålidhem gånger två. Mer än 45 minuter sen hittar jag mig äntligen rätt. Förklarar och allt ser ut att flyta på bra resten av dagen.
Väl hemma igen efter jobbet upptäcker jag att jag har glömt mina nycklar, inne i lägenheten. Fa*, raringen slutar först en timma senare. Drar dock trött i alla fall till faster för lite värmande kaffe och utpustning.
Hemma igen. Raringen kommit hem. Sätter mig nu i soffan för en skön kväll.
Lite senare fortsätter vårt projekt med ihopsättandet utav Ikea garderober. Äntligen, åtminstonde en stor del av garderoben färdig. Nu bara upp med den från golvet. Vad tror ni händer, jo så klart hela skiten på 2 1/2 m ramlar ihop över oss. Vi klarar oss dock men,, just då var denna tanke som helt bortblåsen eftersom en hel kvälls byggandet och kostnaden av möblerna var bortkastad.
Jaa så var min dag. Vissa dagar önskar man bara att man stannat hemma under täcket hela dagen.
Däremot kan vi nog kanske rädda den delen av garderoben med lite spik och målarfärg. Vi får se imorgon hur det går.